Ett ljus

Jag har nyss pratat i telefon med Fredrik.
Han ringde, och vi pratade ett bra tag
mestadels då om Oscar.
Jag frågade även om han hade fått mail
från Fonus angående gravsten,
för vi skulle få ett var sitt med olika
alternativ på hur den ska se ut.
Vi var ju där tillsammans och valde färg och text,
men vi skulle få bilder på hur själva
inristningen och sådant ska se ut.
Men han hade inte fått nåt mail och
inte jag heller, så vi får se om de kommer till veckan.

Det var gott att prata med honom en stund,
och som vi brukar; att bolla våra tankar och
känslor kring Oscar, att prata minnen och hur
den andre har det och känner det nu.
När man pratat om Oscar som person så blir det så ljust.
Vi pratade om hur positiv Oscar var, som Fredrik sa;
han var positiv till 100 % ända in i slutet.
Ja det var han verkligen, så mycket han fick vara
med om och ändå så positiv.
Det är inte alla som har den bedriften
att vara det om man gått igenom så mycket.
Jag menar, det är ju snarare så att endel lätt
kan bli bittra och negativa om de varit med om vissa saker,
vilket ju visserligen inte är konstigt alls.
Men Oscar var verkligen positiv trots det jobbiga.
Det var så synd om honom.
Han var en sådan solstråle den här människan.
Han var ett riktigt litet ljus.
Apropå ljus så ska jag till hans grav senare och tända ett.