Nu har jag ringt till hon jag skulle och hon svarade allt, så nu är det bestämt.
- Ni är välkomna! Ja tack så mycket, tack tack sa jag.
Hon frågade om det var okej att sitta på dagvården på sjukhuset med läkarna och prata där.
Jag sa att; ja vi har ju varit på så många platser på sjukhuset.
Det är nog jobbigt bara att gå in på själva sjukhuset så vart vi sitter är nog sak samma. Dagvården eller själva barncanceravdelningen, det är på ett ut.
Vi var mycket på båda.
Vi ska ändå in genom själva entrèn, vilken man gått igenom med Oscar,
och när vi kommit in genom den så är det där vi har gått med Oscar.
Cafèterian, och det där stora skeppet bredvid, som man kan klättra och gå runt i, och några meter därifrån hissarna som Oscar skyndade sig fram till: Jag vill trycka! Det är så mycket där som man gått igenom och förbi med just Oscar.
Så om vi är på dagvården eller barncanceravdelningen det är ju sak samma.
Vi ska ändå igenom korridorerna där vi gått med Oscar för att komma till de ställena. Vart vi än ska sitta av de ställena då så är vi där med vetskapen om att här har vi varit tillsammans. Och att vi då är där utan honom.
(Men Oscar, på samma sätt som jag känner din närvaro med mig där jag är ibland, så kanske du är med oss någon stanns ifrån när vi ska dit?
Du kanske är med oss dit och vill titta hur det går.
Du kanske följer med oss dit för att hälsa på de läkare och andra du träffat där.
Du kanske är med och vill se till barnen som går igenom nu det som du gick igenom då.
Om du kan, ge dem och deras föräldrar kraft att orka kämpa vidare.
Om du kan, ge dem hopp. Tänk om du kunde det...
Du var en kämpe men något ville att du skulle någon annan stanns.
Jag vill kasta glitter upp till himlen till dig för all ork och kämparglöd du hade hela tiden. Du har inte levt för gäves. Du gav så mycket. Du har fått med dig endel och Du gav så mycket själv. Du gav så mycket glädje och lärdom.
Du har lärt mig så mycket.
Du gav alltid så mycket av dig själv.
Jag kommer alltid vara dig tacksam.
Jag är så glad och tacksam för att jag ens fått träffa dig.
Men Du ska inte tro att jag inte saknar dig.
Du ska v e t a att jag gör...
Jag älskar dig.
Puss och kram mamma
14 år sedan
1 kommentar:
Tänker på dig!
Jag är helt övertygad om att Oscar vet hur mkt du saknar honom och att han är med dig i de extra svåra stunderna.
Och ingen människa som har levt har gjort det förgäves -det finns en mening med allt. Sen är det klart att man alltid undrar vad meningen med att någon dör är, men någon mening nånstans finns det.
Jag tror (är helt övertygad snarare) att de vi älskat/älskar och förlorat finns där med oss hela tiden. Jag har känt min pappas närvaro många ggr, har sett honom, fått "meddelanden" via tanken osv.. Vet inte hur det är efter döden, men jag har svårt att tro att det bara är död och inget mer.
Det blev ett långt o kanske osammanhängande meddelande, ville bara visa att jag bryr mig och hur jag tänker.
Tänker på dig som sagt!
Kram
Skicka en kommentar