Tisdagkväll

Idag hämtade pappa upp mig
efter han slutat jobbet och jag
åkte med han hem till mamma.
Drack kaffe där och sen åkte vi
till Oscars grav och tände ljus
och stod och tänkte och tittade.
Det var mycket vatten vid hans plats,
det är tack vare att vi ju
tänder ljus där hela tiden,
så snön värms upp och smälter.
I allafall, sen åkte jag med
dem hem igen och åt där.

Både innan och efter vi varit
vid graven idag så pratade vi
mycket om det svåra rörande Oscar.
Hur tungt det är, hur svårt.
Vi pratade minnen, saker han
sagt och gjort, och vad ledsamt
och orättvist det är med det
faktum som är nu.

Det är jobbigt hela tiden,
nu är första vintern utan Oscar snart slut,
en fruktansvärd jobbig vinter.
Men; att nu när det blir vår o allt,
vad tung just den också känns
på många sätt och kommer kännas
för då levs det ut mer,
och Oscar var ju så levande och levde ju ut så
mycket då mellan de täta sjukhusbesöken.
Hur tungt det är och blir nu den första utan honom.

Just det första av någonting är och blir speciellt.

Ja idag har det varit en riktig gråtdag igen.
Jag grät en massa hos mamma och pappa.
Vissa dagar är det så extremt tungt.
Det är alltid tungt men vissa dagar är
det så fruktansvärt tungt att det är
mer än vad man egentligen klarar.

Vi såg på teve och pratade rent allmänt också
och det var gott att vara där en sväng, har
inte varit där så mycket och ofta på sistone.
Sen skjutsade pappa hem mig nu på kvällskvisten.
Nu ska jag snart se 2 1/2 män och bara vara
med alla tankar som är både här och där.