min blogg plötsligt och ofta.
Jag ser det inte genom att ni lämnar en rad efter att ni
regelbundet går in och läser, utan på annat sätt.
Hoppas ni har trevlig läsning!!!!!
Hej på er också!!!!
Jag är verkligen trött ikväll och
har inte gjort många knop alls.
Jag har suttit och bara varit
med alla mina tankar här och där
och bland annat såklart på älskade Oscar.
Jag ska snart lägga mig och försöka
sova vilket vore gott om jag kunde
göra och kanske också i någorlunda tid.
(Jag älskar dig och saknar dig så oerhört lille fine Oscar.)
6 kommentarer:
Kollar din blogg imellanåt syrran, älskar dig *puss* tänker på dig och Oscar nästan varje dag,,du är stark.
Läser här då och då. Ibland gör det för ont - är själv mamma till en femåring och en treåring. Hur ont gör det då inte för dig, som lever mitt i det hela.
Tänker på dig ofta. Önskar så det fanns något man kunde göra för att lindra smärtan, men det finns inte.
Önskar att våra tanker får dig att orka lite till, en dag i taget!
Oscar är verkligen en underbart, söt kille!!!!
Men broder, vad kul att du skrev här. Fast du behöver inte ta åt dig, inte heller andra som jag också vet läser ibland, utan det är att det är flera nya som inte läst tidigare som nu hittat hit plötsligt, som jag lagt märke till. Så det var bara det, men det var verkligen kul att du lämnade en rad. Älskar dig med *puss* Tack för att du tänker på oss och tack för att du tycker att jag är stark. Så snällt.
Annika, ja dig kommer jag ihåg, du har skrivit värmande rader.
Det gjorde du nu också,
och tack ska du ha för att du tycker Oscar är en underbart söt kille. Jag håller med om det.
Nej, smärtan kan ingen lindra utan den får jag lära mig att leva med. Tack snälla för dina ord och må så gott du och dina små pojkar.
Började läsa din blogg för någon dag sedan och kan inte sluta, tårarna bara rinner ner för min kind när jag läser om dit och Oscars liv. Hur han har fått kämpat, ja Ni också...
Han är en sån söt och fin kille på bilderna.
Du skriver så otroligt fint och jag förstår att Oscar är en stolt ängel där uppe för att ha dig som mamma.
Jag har själv två barn så jag kan inte i min vildaste fantasi förstå vad du går igenom, förstår att det gör ont men inte hur mycket.....
Tänker på dig och hoppas du får någon styrka för att kämpa vidare. kramar från Åsa
Åsa, tusen tack.
Ja, han fick kämpa rejält, verkligen. Och ja, vi med, samt nu då han gått bort såklart.
Nej det är svårt för andra att förstå vad jag går igenom,
men att det gör ont förstår jag att de förstår. Ja han är så fin och söt. Ha det så bra och må så gott med dina små. Tack igen för dina rader. Det uppskattatas att få ett tassavtryck av nya läsare. Kramar
Skicka en kommentar